Hjärndominans enligt Herrmanns kvadrantmodell: vilken är din typ?

Herrmanns test av hjärndominans är ett verktyg bestående av 120 frågor. Det används för att ta reda på var vi bearbetar information och vilken inlärningsstil vi har. Denna intressanta modell förklarar att hjärnan har fyra kvadranter och att vi generellt sett har en viss predisposition för en eller flera av dem.

Kanske har du redan genomgått testet, men generellt sett är det inte vanligt. Varför? För att Herrmann Brain Dominance Instrument” (HBDI) inte är giltigt ur en neurologisk synvinkel. Många forskare hävdar faktiskt att det är ”populärpsykologi”.


”Sinnet är inte en behållare att fyllas, utan en eld att tändas.”

-Plutarco-

Ämnet hjärndominans och lateralisering är väldigt kontroversiella. Låt oss ta ett exempel: detta verktyg förklarar att kreativitet endast ligger i den högra hjärnhalvan. Detta är dock inte helt korrekt eftersom kreativa processer använder alla områden av hjärnan via dess fantastiska, sofistikerade nervaktivitet.

Innebär det att Herrmanns test av hjärndominans är helt värdelöst? Absolut inte. Det finns en aspekt som gör det värdefullt, och det ska vi tala om idag.

Detta test börjar med en viktig premiss: varje person har ett specifikt sätt att bearbeta och omvandla information, samt att ta in och tolka data.

Allt vi behöver göra är att ta en titt på pluggande studenter eller oss själva när vi arbetar. Vissa personer är mer noggranna och konservativa medan andra är innovativa. Vissa är mer visuella medan andra bearbetar information bättre genom att höra den… Allt detta passar in i hypotesen hos Herrmanns test.


Tankeprocesser hos kvinna

Hjärndominans i Herrmanns test

Innan vi talar om detta verktyg, som togs fram på 90-talet, ska vi tala om dess skapare – Ned Herrmann. Han var chef för American Creativity Association och en pionjär inom fälten kreativt tänkande och logiskt tänkande. Han specialiserade sig på musik och fysik.

Från ung ålder arbetade han hos General Electric med att förbättra produktion, motivation och kreativitet bland de anställda.

För detta analyserade Herrmann arbetarnas olika stilar för att tänka och lära sig. Utifrån detta tog han fram en hjärnkarta. Därefter utvecklade han teorin om kvadranter och beskrev fyra typologier – fyra olika sätt som han trodde att folk använde för att lära sig, tänka, skapa, interagera och förstå livet.

Herrmanns förståelse av hjärndominans ser ut så här:


Typ A: analytiska personer

Ned Herrmann kallade dem experter. De karaktäriseras av logiska, analytiska och tekniska tankestilar.

  • De är väldigt rationella personer som samlar data från konkret fakta.
  • Analytiska personer tenderar även att vara tävlingsinriktade och individualistiska, såväl som intelligenta och ironiska, med ett bra sinne för humor.
  • Jobb som lämpar sig för denna typ av hjärndominans är kopplade till matematik, fysik, ingenjörskonst, kemi, etc.
Tänkande man

Typ B: den organiserande stilen

Som namnet antyder är detta en organiserad typ av person som älskar ordning och är väldigt noggrann.

  • De gör inte något utan att ha planerat det först. De gillar allt som är förutsägbart, konservativt och under deras kontroll.
  • Generellt sett är personer i den ”organiserande” kvadranten bra företagschefer, revisorer, etc.

Typ C: mellanpersonlig

Typ C refererar till hjärndominans med lutning mot känslor och behovet av att vara i kontakt med andra. De relaterar med andra och njuter av social kontakt där de kan känna sig användbara samt ge och ta. De är personer som är bra på att kommunicera, spontana och utåtriktade.

Generellt föredrar de jobb såsom journalism, sjukhuspersonal, socialt arbete, etc.

Typ D: experimentell

Den fjärde profilen i detta test av hjärndominans refererar till personligheter med holistiska sinnen. De är visuella, spontana och mycket kreativa personer. De är individer som gillar att experimentera och innovera, även om det kommer med en risk.

De har alltid blicken vänd mot framtiden och försöker även lära sig av nuet. Därför ser man ofta typ D-personer arbeta som arkitekter, författare, musiker, målare, designers, etc.

Kvinna skriver i gräset

När du bevittnat eller genomgått Herrmanns test av hjärndominans kan du mycket väl märka att du inte identifierar dig med ett enda område. Detta är vanligt. Uppskattningar säger faktiskt att nästan 60% av alla personer har karaktärsdrag från fler än ett av de fyra områdena.

Det är även viktigt att påpeka att ingen dominans är bättre än en annan, och att de varken slår fast eller förutser något. Allt de gör är att indikera vilken typ av riktning vi tenderar att ha när vi interagerar med vår omgivning.

De talar om vår stil för att bearbeta data vi mottar. Det är ett enkelt sätt att lära känna oss själva lite bättre… varför inte ge det ett försök?


Willis-Ekboms sjukdom är för närvarande en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Det är en väldigt obehaglig stickande och kliande känsla i benen som kan lindras något genom att röra på dem. Detta tillstånd påverkar inte bara en persons sömn, utan får även stor påverkan på dennes känslor.

Sjukdomen kan verka konstig och harmlös för vissa. Hur kan lite stickningar i en persons lemmar anses vara en ”sjukdom”? Hur kan symptom som verkar så ofarliga ha en diagnos?


Willis-Ekboms sjukdom är en neurologisk sjukdom som involverar en impuls att röra på benen. Den påverkar vanligtvis personens sömn, så den anses även vara en sömnsjukdom.

Men personerna som är drabbade på daglig basis vet att den inte är så ofarlig som den verkar. Vissa av de drabbade kan tolerera tillståndet ganska bra, medan andra inte kan sova bra på nätterna, inte kan sitta på dagen och blir irriterade såväl som utmattade – både fysiskt och mentalt.

Vi talar alltså inte om små irritationsmoment; vi talar om ett problem som påverkar över 10% av befolkningen. Det är ett kroniskt syndrom som inte har något botemedel, men som kan behandlas.


Smärta i benen

Willis-Ekboms sjukdom: hur ser symptomen ut?

Willis-Ekboms sjukdom drabbar personer av alla kulturer, åldrar och kön. Den är relativt vanlig hos små barn, även om man vanligtvis drabbas första gången vid 40-45 års ålder. Symptomen inkluderar:

  • En obehaglig stickande känsla i lemmarna, vanligast i benen men även i armarna.
  • Många patienter säger att de upplever en ”elektrisk chock” medan andra beskriver det som att ha myror under huden.
  • Problemet börjar på eftermiddagen och blir värre på natten, speciellt om personen vilar, vare sig det är sittande eller liggande.
  • För att lindra den intensiva svedan och stickande känslan tenderar personen att röra eller skaka på benen.
  • Symptomen kan förändras. De genomgår faser av att vara uthärdliga och faser när de är outhärdliga. Att inte kunna sova kan leda till höga ångestnivåer.

Det är viktigt att nämna att dessa symptom generellt inte försvinner eller blir svagare. Istället tenderar de att bli värre.


Sömnlös man

Varför lider jag av Willis-Ekboms sjukdom?

Som med många sjukdomar och hälsoproblem är roten till Willis-Ekboms sjukdom ännu inte fastställd. Med det sagt vet vi att det finns genetiska faktorer och att mekanismerna som utlöser symptomen ligger i nervsystemet.

Relevanta faktorer som har identifierats inkluderar:

  • Kretsarna som administrerar och kontrollerar dopamin i basala ganglierna fungerar inte väl.
  • Järnbristanemi är ytterligare en möjlig faktor.
  • Njursvikt och diabetes tenderar att sammanfalla med Willis-Ekboms sjukdom.
  • Läkemedel såsom antipsykotika, vissa antidepressiva medel samt antihistaminer kan ha denna sjukdom som bieffekt.
  • Gravida kvinnor kan också drabbas av Willis-Ekboms sjukdom i tredje trimestern.

Vilka behandlingar finns för Willis-Ekboms sjukdom?

Nu vill vi ge dig en rekommendation: om du börjat uppleva stickningar eller andra problem i benen nattetid, kontakta din läkare. Orsaken kan vara ett cirkulationsproblem eller just Willis-Ekboms sjukdom.

Vad som börjar som en mindre irritation kan börja påverka hela din livskvalitet och mentala hälsa. Sömnlösheten och utmattningen kan bli ett stort problem, så det är bättre att behandla det så snart som möjligt.

  • Medicinering är den huvudsakliga behandlingsformen. Det kan inkludera dopaminergiska läkemedel som ropirinol och antiepileptiska läkemedel som gabapentin.
  • Att anamma goda sömnvanor är också en hjälpsam rekommendation.
  • Att få benmassage kan hjälpa.
  • Det finns en vibrerande kudde vid namn ”Relaxis” som är väldigt effektiv för denna åkomma.
Olika läkemedel

Det finns inget botemedel, så behandlingarna riktar in sig på symptomen. Om du lider av Willis-Ekboms sjukdom ska du prova olika tekniker och behandlingar. Hitta rätt sätt för dig – ett som låter dig leva ett så normalt liv som möjligt och få en god natts sömn.


Folk tror fortfarande att många myter om ångest är sanna. Men de som lever med denna demon gagnas inte alls av dem. Ångest slukar vår fridfullhet och vår balans i livet. Ingen väljer vilken åkomma eller sjukdom man lider av.

Ångest är ett svart hål som är svårt att komma upp ur om personen inte har ett bra stödnätverk. Denna uppgift blir ännu svårare när folk fortsätter att ha felaktiga och skadliga uppfattningar av tillståndet.


Nuförtiden uppstår konstant sociala rörelser som kräver rättigheter och ger synlighet till verkligheter som fram tills nu hänvisats till tysta hörn. En av dessa rörelser är ”Jag valde inte min sjukdom,” och den belyser upplevelserna hos personer som lider av depression, bipolär sjukdom, posttraumatisk stress, ångestsjukdomar, etc.

Dessa personer beskylls eller hålls ofta ansvariga för saker de inte har någon kontroll över.

”Ångest är en del av människans natur, men den gör oss försiktiga när möjligheten hamnar i konflikt med verkligheten, och när nuet blir besatt av framtiden.”

-Kierkegaard-

Att göra denna rörelse synlig och ge den en röst är viktigt. Framförallt eftersom en avsevärd del av befolkningen fortfarande navigerar i vatten av total okunnighet om vad mentala sjukdomar och tillstånd är. Stigma och fördomar är också aspekter som spelar in i denna okunnighet.

Inget av detta hjälper en drabbad person som försöker förstå vad som händer. Det skapar faktiskt hinder som stoppar denne från att söka hjälp på grund av rädsla för vad andra ska säga. Detta kan göra tillståndet kroniskt och helt handikappande. Inget av detta är acceptabelt eller tolerabelt.


Enkla saker, som att lära sig mer, klargöra terminologi och göra dessa typer av verkligheter mer synliga, kan hjälpa till att skapa en mer stödjande omgivning.

Jagad av rädslor

Skadliga myter om ångest

1. Ångest är bara en kemisk obalans

Det finns fortfarande många hälsoexperter som tror att ångest ”bara” är resultatet av en simpel kemisk obalans i hjärnan. Det är värt att påpeka att detta är en halvsanning, eller snarare inkomplett forskning som helt enkelt inte stämmer.

Anledningen? Vi vet att att patienter som erbjuds farmaceutiska behandlingar som reglerar produktionen av serotonin kommer må bättre. Men läkemedel kommer på egen hand inte uppnå en komplett eller varaktig återhämtning – de minskar bara symptomen. Vi behöver mer långsiktiga strategier för att komplettera behandlingen.

2. Om mina föräldrar led av ångest kommer även jag göra det

Att tillskriva genetisk predisposition alla våra problem, sjukdomar och tillstånd är ytterligare en av de vanliga myter om ångest som folk faller för. Ja, det kan finnas en ökad risk, en liten chans, att du kommer drabbas av ångest om dina föräldrar gjorde det, men det är knappast 100% säkert.


Hursomhelst kan du se på det som en tidig varning att ha i åtanke.

Avinstallera ångest

3. Om jag lider av ångest är det för att jag gör något fel

Generaliserat ångestsyndrom är en av de vanligaste mentala sjukdomarna. Den påverkar verkligen en persons liv och är kaotiskt såväl som utmattande. Om någon i patientens närhet säger att personen lider av det som en konsekvens av att ”du gör saker fel”, kommer detta öka nedslagenheten och minska entusiasmen för att finna en lösning.

Låt oss komma ihåg att ångest är en del av människans natur. Men vissa nuvarande och tidigare händelser och sättet vi hanterar och bearbetar vår verklighet kommer slå fast risken för att utveckla dessa typer av tillstånd.

4. Jag är en ängslig person. Ångest är en del av den jag är och jag kan inte förändra det

Detta är ytterligare ett mycket vanligt påstående när det kommer till myter om ångest. Vissa personer tror att ångest är en del av deras personlighet. De tror även att inget kan göras och att det varken finns behandlingar eller terapier som kan råda bot på det.

De identifierar ångesten som en del av dem själva; en inneboende del av deras personlighet.

Låt oss byta fokus och anta en mer realistisk, logisk och optimistisk syn på ångest och andra tillstånd. Det kan hjälpa dig att lära dig nya sätt att tänka och hantera dina känslor bättre. Detta kan i sin tur motivera dig att förändra dina beteenden och vanor, och till och med omprogrammera din hjärna

Utstött person

5. Djup avslappning kan lösa mitt ångestsyndrom på egen hand

Du kan inte lösa ångestsyndrom som ett pussel. Du måste behandla dem. Ordet ”behandling” har flera betydelser:

  • Det involverar aktivt arbete av psykologer och framförallt patienten.
  • Patienten måste lära sig vissa strategier som denne alltid måste använda, inte bara fram tills förbättring sker. Personen måste konsolidera detta tillstånd av återhämtning så att det blir varaktigt.
  • Det är även vitalt att förstå att behandling av ångest innebär att använda fler än en metod. En behandling innebär även ett sökande; det är en kombination av olika strategier: djup avslappning, psykoterapi, beteendeförändringar, meditation, sport, utövande av nya hobbyer…

Djup avslappning kan alltså hjälpa, men andra resurser måste också nyttjas för att uppnå total och permanent återhämtning. Man kan säga att vi behöver fler strategier på resan mot att finna vad som verkligen hjälper oss. Vi måste hitta vad som verkligen låter oss må bättre och hantera våra rädslor.

Ångestfylld kvinna

Avslutningsvis vill vi säga att myter om ångest kan förvränga verkligheten. Detta är ett tillstånd som kan behandlas framgångsrikt. Låt oss inte glömma att ångest anses vara en epidemi som många unga människor lider av. Det är därför det är nödvändigt att implementera förebyggande åtgärder och ta fram strategier för att hjälpa oss förstå att våra sinnen inte behöver flyga.